Efter ett hett tips från Todd att besöka American Craft Beer Fest på fredag istället för den planerade lördagen, befann vi oss äntligen vid Seaport World Trade Center i Boston för att smaka en massa god öl.
Vi kom dit en halvtimma innan och fick en ganska bra plats i kön, som snabbt växte bakom oss. Vid öppnandet flöt allt på mycket snabbt och strax var vi inne i den stora hallen som ännu var rätt gles med besökare.
Istället för att gå in på en lång redogörelse för vilka öl vi testade, vilket väl var kring ett 30-tal per person (vi hade även med oss Eric som Baggen trejdat med tidigare), så listar vi några av höjdpunkterna:
Goose Island Bourbon Barrel Aged Imperial Coffee Stout, samma som den "vanliga" Bourbon County Stout fast kaffe i den, betydligt mer balanserad, man slås inte av bourbonsmaken lika mycket och kaffet gör det hela till en behaglig upplevelse.
Cisco Cherry Woods, ekfatslagrad veteöl med körsbär, helt enkelt en riktigt bra upplevelse, inte för syrlig utan fint balanserad.
Brooklyn BLAST!, en dubbel-IPA som helt enkelt smakade mycket bra.
Sierra Nevada Hellraiser, en Chocolate Chili Pepper Imperial Stout på 10,2%, mycket krämig och just precis lagom med diskret chilismak i bakgrunden. Vi smakade även lite på en "Habanero stout" från något annat bryggeri, den rev rejält i eftersmaken.
Boston Beer Co, ja ni vet dom där som gör Samuel Adams, hade en ganska god suröl vid namn Kosmic Mother Funk. Förvånansvärt bra drag i den!
Stone hade sin vanliga IPA med olika torrhumlingar, vi testade Chinook och Columbus, jag hade velat testa Centennial men den var inte på när vi först kom dit och sedan testade vi en massa andra öl istället och... tja. Så blev det.
En annan höjdpunkt var att det fanns mycket tjejer på plats, vilket märks på en del av bilderna. Då menar jag inte bara som bihang till sin kille eller ståendes i utställarbåsen för att attrahera besökare, det fanns flera exempel på tjejer som besökte festen i grupp för att testa öl. Här ligger Sverige lite efter, vilket redan påpekats i någon annan blogg.
Bland lågpunkterna fanns North Coast som bara hade två olika öl, och Lagunitas verkade inte ens ha kommit dit. En värre lågpunkt var att det inte fanns några stolar att sitta ner på. Värdelöst! Benen känns lite svaga idag.
Det var mindre folk än 2008, då Baggen var där. Men; betydligt mer välorganiserat. Den här ölfestivalen riktar sig till den stora massan för att få den mer intresserad av olika öl. Vill man ha mer specialöl så finns Extreme Beer Fest i olika tappningar.
Efter festen så stack vi till Lord Hobo, som rekommenderades av bröderna Alström själva. Bra urval på fat och god mat. Nu ska vi till Sunset Grill & Tap för att smaka lite från deras sortiment av 112 fatöl (!) och 400 flaskor. Ha det bra, ni dödliga!
Visar inlägg med etikett festival. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett festival. Visa alla inlägg
2010-06-19
2010-06-18
En awesome kväll i Boston
En okej flygresa med för Baggen lite för många skrikande barn, sedan lite trejding och efter det tunnelbanespårvagnen till puben American Craft där trejdaren Eric gjorde oss sällskap. Runt 50 öl på fat för förfestandet kring American Craft Beer Fest!
Vi provade bl a Alagash Black 1yr Old Burboun Barrel Aged, Bear Republic Five Zero, Endavour, Racer 5, Racer X, Ryevalry (en personlig favorit, som jag tyckte påminde om Hopfenweisse med en massa mer god humle i och mindre störande jästsmak), Founder's Devil Dancer, Lost Abbey Angel's Share (Bourbon, på FAT!), med flera... En del riktigt bra öl, kanske man kan säga.
Just nu ligger Baggen och snarkar i sängen. Jag tar det tunga lasset och bloggar. Nu vaknade han visst och frågade "ska du sitta uppe?" innan han gick in och borstade tänderna. :)
American Craft var ett mycket trevligt ställe. Trots att de blandade ihop våra beställningar av hamburgare, där jag fick en rå burgare och Baggen en medium, så var servicen outstanding och sällskapet out of this world.
Till råga på allt började vi prata med ägaren av stället, sedan tvingade han i sin tur Todd från BeerAdvocate att prata med oss, och i samtalet som följde som innehöll en hel del av öl och bryggerier tvingade jag Todd att avslöja att han var en värdig arvtagare till Jonas Alströmer, mannen med potatisen, som i senare skede om jag inte minns helt fel inte var den förste, detta får gärna någon mer faktaintresserad kolla (kanske Bark, hint hint), men vi hade ett mycket givande samtal om öl, bryggerier, trender och den kommande ölfesten i Boston.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)