Premiär!

Nu har Fatkoll.se öppnat sina portar! Spring genast dit och registrera er och hjälp "Beerwell-Imperiet" att göra sajten till något vi alla kan ha glädje av :) Vi kommer att hålla en liten lyxölsprovsmakning på lördag för att fira det hela så förhoppningvis blir inte detta det sista entryt på ytterligare ett halvår :)

Stiltje på bloggen & Paket från amerikat!

Som ni nog märkt har det varit lite stiltje på bloggen såhär under sommaren. Vi hoppas kunna ändra på detta inom kort. Det står bl a en provning av massa "roliga" öl på schemat i helgen och den tänkte vi skriva lite om här så snart andan faller på :)

Tills dess får ni roa er med att se en bild på innehållet i det paket jag mottog idag!

Ölställen att besöka i Boston

Förutom att hänga på American Craft Beer Fest var vi givetvis ute på olika ställen för att dricka öl på fat. Att vi var på American Craft skrev jag om tidigare, det ligger i Brookline på 1700 Beacon Street. Utbudet på fat var anpassat för den förfest till ACBF som hölls där, vad de har vanligtvis vet jag inte.

Bland höjdpunkterna på fat fanns Wachusett Larry, en imperial IPA med frisk humlesmak, Lost Abbey Angel's Share, Bear Republic Ryevalry (påminde mig lite om Hopfenweisse men lättare och humligare, Bear Republic hade många goda öl) och Founder's Devil Dancer.

Efter ACBF i Seaport World Trade Center åkte vi ut till Lord Hobo på 92 Hapshire Street i Cambridge. Det blev inga mängder öl här, minns inte heller exakt vad men några West Coast IPA slank nog ner tillsammans med välbehövlig mat i form av en vegetarisk och en köttfylld hamburgare.

The Publick House ligger i närheten på 1648 Beacon Street i Brookline. Medelstort ställe med ganska många öl på fat, både amerikanska och från övriga världen. Vi beställde bland annat Green Flash Hop Head Red, Allagash Black, Nøgne Ø Sunturnbrew och Houblon Chouffe. Roligt att smaka Sunturnbrew här, på fat, innan jag smakat flaskorna från Systembolagets senaste släpp.

The Sunset Tap & Grill ligger ute i Allston på 1380 Brighton Avenue. Fatlistan är imponerande med 100-tals öl och massor av flaskor. Här blev det bland annat Smuttynose Finest Kind IPA, Sixpoint Bengali Tiger och Pizza Port 4th Anniversary IPA. Avery Maharaja skulle finnas på fat, men vad tyvärr slut. God mat hade de också, jag beställde härligt mört kött med mustig bourbonsås och lökringar och Baggen fajitas med citroninsmord kyckling.

Deep Ellum ligger ett stenkast därifrån på 477 Cambridge Street. 28 öl på fat och lite blandade flaskor. Vi höll till på bakgårdens uteservering, mitt bland bostadshusen, väldigt mysigt. Mikkeller 10 fanns roligt nog på fat (kostade $10), vi drack även Green Flash West Coast IPA, Pretty Things Field Mouse's Farewell, Coniston Bluebird XB (cask från England), Amager Imperial Stout och North Coast Old Rasputin (nitro). Både Amager och North Coast smakade gudomligt. Dessutom delade vi på en flaska Stone Ruination IPA, otroligt färsk jämfört med de flaskor som vi smakat i Sverige. Såklart.

Priserna ligger mellan $5-10 för varierande storlekar på glasen. Inhemska öl brukar ligga runt $6, vilket i svenska pengar blir ungefär 50 kr. Ett bra pris för en pint välhumlad IPA från USA. Det märks att Sverige har högre skatter och att det kostar att ta in öl från staterna till vårt avlånga land. Dessutom har de öl som kräver det i många fall inte kvar samma krispighet från humlen.

Här står jag på behörigt avstånd framför den kända puben Cheers. Vi gick aldrig in, det är kanske Bostons största turistfälla och att trängas med andra och betala dyra dollar för Bud Light eller souvenirer lockade inte direkt. Dock måste man ju ha sett stället utifrån. Interiören spelades dock in i en studio. Va?! Visste ni inte det?

Ja, jag vet att jag inte borde men jag kan inte låta bli...

Ja, jag vet att man inte ska blogga om öl man släpat med sig från utlandet. Fast jag tänker göra det ändå i väntan på en mer seriös artikel ang ölutbudet i boston som är planerat till senare denna vecka.

Som de flesta läst så har ju beerwell nu avslutat sin resa till boston och eftersom jag hade lite extra tid (utbildning/konferens) efter det att Rojo åkt hem så passade jag på att, under kvällstid, besöka lite fler ölbutiker och se om jag lyckades fynda något. Det gjorde jag.

Nedan följer en liten bild på samtliga flaskor som följde med mig hem denna gång. Samtliga kom hem i fullgott skick tack vare bubbelplast, kläder samt kartongrör.

För första gången tänker jag nämna vilka öl jag kunde handla i butik samt vilka jag bytte till mig.

Dessa öl inhandlades i diverse butiker i boston...

• North Coast - Old Rasputin XII.
• Mayflower - Barley Wine.
• Alesmith - Old Numbskull.
• The Bruery - Coton.
• Goose Island - Bourbon County Stout.
• Schlafly - Barleywine.
• Hoppin Frog - D.O.R.I.S.

Följande öl bytte jag till mig...

• Goose Island - Night Stalker.
• Three Floyds - Dark Lord (2010).
• Firestone Walker - Parabola.
• Founders - Nemesis.
• Bells - Batch 9000.
• Captain Lawrence - Barrel Select.
• Deschutes - Jubel 2010.

Ni kanske undrar varför jag inte tog med några ipor hem? Jo, det beror på att jag anser att de ska drickas så färska som möjligt och beslöt mig sonika för att nöja mig med att dricka dem på fat under besöket. Sådetså.

För er som älskar viner....

Ja, jag vet. Det finns ingen ursäkt. Snart kommer fler inlägg från oss. Tills dess får ni hålla till godo med detta underbara inlägg från vår vän Bengt, en sann vinkonässör som hjälper till att sprida vinets goda rykte i Sverige.

Öl är naturligtvis mer påfrestande och drar tankarna till grottmänniskor, reliker och riktiga fornmänniskor... Ja, det är dessa former av avskum som dricker denna dryck.

Vad sägs om Beerwells riktiga topplista med Agenten som grund, mig ståendes framför kameran proklamerande i en superfylld state att Green Flash eller Alesmith bör drickas en vecka efter buteljering, i rikssändning, i TV4, tack Bengt. Fast jag gillar vin också. Speciellt Amarone. ;)